Genom Camillas ögon

Nu börjar 2013 lida mot sitt slut och jag sitter här å funderar på hur mitt år har varit. Både jobbigt och riktigt bra, som jag antar att livet ska va. Mitt 2013 började med en trevlig 1 års återträff i Köpenhamn med 7 stycken som jag träffade i Indien när jag var där som volontär. Sommaren var helt underbar, varm och solig och jag åkte bland annat till Legoland med min ena syster och hennes familj. I höstas började jag en distanskurs som heter Visuell kommunikation. En väldigt intressant kurs om fotografering som tyvärr inte har fått den tiden som jag hade önskat vilket ska ändras på snarast. I början av året så skrev jag: ”Mitt 2013 ska bli ett renande år. Jag ska rensa livet på onödiga ting och tankar. Bort med människor som får mej att må dåligt och omge mej med de som får mej att må bra. Rena kropp och själ och även rensa garderober, skåp och lådor. Ut med gammalt och in med nytt.” och det har jag kommit en bra bit på vägen med. Körde en detoxkur i början av året så det är dags för en till. Jag har rensat mer detta året än vad jag någonsin har gjort. Kastat, skänkt bort saker och stått på två loppisar. Skrotat min älskade bil Snäckan och köpt en ny. Jag har dessutom blivit moster igen, två gånger <3 Jag har haft jobbiga hej då’n och trevliga hej. Tagit beslutet att flytta till Umeå, börjat ett nytt liv, ett nytt jobb och lärt känna nytt folk. Senaste månaden har jag upplevt mer live musik och föreställningar än jag gjort de senaste åren tillsammans och jag överväger även att bli World of warcraft-nörd.

Inför 2014 vet jag vad som är viktigt för mej och tänker vårda och satsa på det jag värdesätter allra mest i livet. Önskar er alla ett Gott Nytt År! Hoppas att det blir fyllt av lycka å glädje! Ta hand om varandra och njut av livet. Massa kärlek till er alla!

Nu sitter jag på tåget uppåt igen. Önskar att jag kunde ta med mej mitt gamla jobb, min lägenhet och människor jag tycker om. Då hade allt varit perfekt! Jobbigt att jag måste välja bort vissa saker. Älskar denna lägenheten men det går visserligen ändå att ordna till viss del men hur ska jag lyckas locka, kidnappa och få alla dessa människor att hänga med mej? Visst jag får nya vänner men det är inte dom som jag har här och familjen kommer fortfarande vara alldeles för långt iväg. Vad lätt beslutet om en definitiv flytt hade varit om jag hade fått bestämma precis hur det skulle va. Men med mej upp i bagaget har jag nog ändå ett beslut.

I söndags fick jag träffa min granne, den bästa man kan ha. I tisdags var det en trevlig julafton med familjen. Det absolut bästa var när min ena systerson öppnade julklappen från mej och utbrister: Precis vad jag har önskat mej och kommer springande och ger mej en bamsekram. När jag vaknade på juldagens morgon låg jag kvar och mös riktigt länge innan jag tog mej upp och gav mej själv frukost på sängen. På eftermiddagen kom en väldigt god vän hit, som det var alldeles för länge sen vi sågs, och även hennes sambo och jag fick se deras lilla underverk. På dagen igår åkte jag hem till mamma och, med ena systerns hjälp, rensade jag bland mina gamla skolgrejer. På kvällen samlades några andra av mina goda vänner hemma hos mej och det dracks rusdryck och pratades om en massa. Idag åts det på restaurang med min moster och en gammal kollega. Imorgon hinner jag med att fara till min ena syster och hennes familj innan jag får träffa två andra väldigt goda vänner.

Vet inte om alla dessa människor vet hur mycket de betyder för mej. De har lyssnat, tröstat och fått mej på bättre humör i mina svåra stunder, varit mitt bollplank och vi har framförallt skrattat tillsammans. Är så otroligt tacksam för att jag får vara en del i deras liv. Mitt liv hade varit så mycket jobbigare utan dom. <3

Jaha då var man hemma igen inför julfirandet. Eller vart har jag mitt hem egentligen? Trodde det skulle kännas annorlunda att komma in i min lägenhet än vad det gjorde. Trodde det skulle kännas skönare eftersom jag på ett sätt har längtat hit. Doften av rökelser som mötte mej när jag öppnade dörren känns hemma men ensamheten som jag uppskattat så mycket har nu bytts ut till tomt och tyst. Inatt vaknade jag några gånger och tyckte sängen kändes tom. Visst har jag alla mina möbler och saker här men vet inte riktigt vart jag har mitt hem längre. Är kluven.

Oj vad en enda persons vara eller inte vara kan göra stor skillnad. Trivs så mycket bättre nu när tre har blivit två.

Det är sinnessjukt hur människor kan bete sej för att köpa billigare saker. Har kollat på några youtube klipp från den amerikanska Black Friday där människor blir nedtrampade och dödade på grund av att det enda människorna tänker på är att få tag på varor till ett lägre pris. Blir så ledsen över människans egoism. Jorden håller på att gå under på grund av människans överkonsumtion men väldigt få verkar bry sej. Hur svårt kan det egentligen vara att välja ett ekologiskt alternativ och betala de få extra kronorna när man handlar istället för att köpa mat som faktiskt är fulla med gift. Förstår verkligen inte varför man är tvungen att alltid ha den alldra nyaste mobilen när den gamla inte är sönder. Jag köpte min sommaren 2007 och den fungerar fortfarande så varför ska jag lägga pengarna på en ny? Lägger hellre dom pengarna på ekologiska varor istället. Var och kollade på Anders och Måns rysligt roliga föreställning för någon vecka sen, ”Primater mer topplån”. De tog bland annat upp alla idiotiska uppfinningar som görs, bland annat en sax med inbyggd laser och en gaffel med teleskåp handtag. Ååh vad världen blev en bättre plats att leva på nu när dessa saker kom in i livet. Eller kanske inte… Nu inför alla julklappar som ska inhandlas så kanske alla borde ge bort upplevelser man kan göra tillsammans istället för att köpa saker som man ändå inte behöver.

Från att alltid ha varit lite besvärlig när man säger att man är Demi vegetarian till att det inte är något konstigt alls. Krävs inga läkarintyg på jobbet för att få specialkost, inga höjda ögonbryn när man berättar det för folk och behöver inte heller försvara mej varför jag valt att inte äta kött (förutom fisk och skaldjur då) Krävs ingen förklara att jag inte vill vara med och sponsra människor som behandla djur illa. Vegetarisk mat finns överallt. Till och med i den lilla förbutiken hade de inte bara sojakorv utan jag fick välja mellan två olika sorter! Dessutom finns det massor att välja på inne i butiken.

Jag börjar komma in i allt mer och mer. Sakta men säkert, bit för bit, förvandlas mer och mer till min vardag. Idag kom det lite mer snö efter att, det lilla som kom i söndags, mestadels hade förvandlas till is. Jag tittade lite avensjukt på barnen när de åkte pulka men till slut gav jag efter, tog en stjärtlapp, klättrade stapplande upp för backen och satte mej och åkte ner, om och om igen, till barnens stora förtjusning. Slutade med att jag var lika snöig som barnen när vi kom in. I två dagar så har jag inte varit så sugen på att fara hem från förskolan för att jag har haft det så roligt. Jag har upplevt mer live musik på dom här 2-3 veckor än vad jag gjort i vanliga fall på 2-3 år. Sover mycket bättre på nätterna nu efter jag fått ett svalare täcke, trots liv och rörelse. Nu är det bara att fortsätta =)

När jag fick reda på att vi skulle på en Mc club blev jag lite rädd. Jag såg framför mej ett gäng storväxta karlar som tittade argt på allt och alla och som inte hade den minsta avsikten att lära känna någon annan än de som hade stort skägg, gärna i flätor, eller hade långt hår i tofs. Så fel man kan ha. Jag har nog aldrig varit på en fest där alla möter en med ett leende och gärna pratar om väder och vind och allt annat som kan tänkas vara relevant. Jag har haft en grymt trevlig kväll med en massa bra live musik och funderar faktiskt på att skaffa mej ett motorcykelkörkort bara för att få komma dit oftare.