Genom Camillas ögon

Få se nu… Veckan som gått har sett ut ungefär såhär. I torsdags packades bilen (fick plats med allt) och färden neråt började. Resan gick smärtfritt till Arlanda där det blev ett tårfyllt farväl till vännen och sen fortsatte jag själv. Jag möttes snart av en bilkö strax efter Uppsala som varade i 1,5 timme genom hela Stockholm. När det precis började skymma så kom såklart ösregnet och efter det förföljdes jag av dimma. Tillslut kom jag fram efter att ha sträckkört hela vägen med endast en kisse å tanka paus. Fyra änglar mötte mej och hjälpte mej upp med alla saker och landade sedan helt slut i sängen.

Dagen efter irrade jag runt som en yr höna och letade efter saker som kunnat tänka sej behövas när jag och en kompis for till Sweden rock. Vi skulle egentligen bara stanna där till på lördagen men jag kände att jag mådde oförskämt bra, trots att det var dagen efter, och det är ju bara Sweden rock en gång om året så vi stannade en natt till. På söndagen kom dock bakfyllan för båda dagarna.

Lagom nervös natten inför första dagen på nya jobbet så sov jag lika lite som jag gjort de andra två nätterna som spenderades i en buss med åtta andra. Med ett kaos både i min lägenhet och i min hjärna tog jag ett djupt andetag och gick till det nya jobbet. Det är en ganska stor förskola med fem avdelningar plus en uteförskola som har sin innebas där. Detta medförde en hel massa nya ansikten och namn som snurrade runt i huvudet.

I onsdags hade jag min dag då jag slutade tidigt och passade då på att fara och hälsa på förskolan jag arbetade på innan här. Mina barn var först lite avvaktande men efter en liten stund lossnade det och jag blev överöst med kramar och saker de ville prata om. Ååh vad jag har saknat dessa guldkorn och pedagogerna! Blev så känslosamt så att jag grät både en och två gånger. Grät för att jag hade saknat dom så mycket och var så glad över att se dom igen. Önska så att jag hade fått komma tillbaks dit. En mamma skrev till mej på Facebook att hennes dotters kommentar efter jag varit där var ”Bara Min Milla”. <3 Efter jag varit och köpt födelsedagpresenten till min ena syster så hittade jag faktiskt energin till att börja få ordning på min lägenhet.

Igår gick jag och en väldigt god vän en promenad, som vi gjorde då och då förr, och vi fick ventilera en del av våra tankar och uppdatera lite. Idag har jag tagit tag i lägenheten på allvar så nu behöver jag inte längre ta mej igenom en hinderbana när jag ska från ett ställe till ett annat.

Förretsen! Den 8e va det faktiskt 2 månader sen jag började hålla mej till att feströka och belöningen denna gången blev ett polarisationsfilter till kameran. Ser framemot att testa den i helgen. Ska träffa mina två syskon med familj hemma hos mamma i skogen och njuta. Längtar!